winter
mahAkavi kAlidAsa

virachita

Ritu samhAram
...a medley of seasons

sharat - autumn
third chapter
 26 verses

.


काशांशुका विकचपद्ममनोज्ञवक्त्रा
सोन्मादहंसरवनूपुरनादरम्या।
आपक्वशालिरुचिरा तनुगात्रयष्टिः
प्राप्ता शरन्नववधूरिव रूपरम्या॥ ३-१

kāśāṁśukā vikacapadmamanojñavaktrā
sonmādahaṁsaravanūpuranādaramyā |
āpakvaśālirucirā tanugātrayaṣṭiḥ
prāptā śarannavavadhūr iva rūparamyā || 3-1

kAshAMshukA vikacapadmamanoj~navaktrA
sonmAdahaMsaravanUpuranAdaramyA |
ApakvashAlirucirA tanugAtrayaShTiH
prAptA sharannavavadhUr iva rUparamyA || 3-1
--o)0(o--

flute

kaasha a.mshukaa vikaca padma manoj~na vaktraa  sa unmaada ha.msa rava nuupura naada ramyaa  apakva shaali lalita avanata gaatra yaSTiH praaptaa sharat nava vadhuuH iva ruupa ramyaa |

3-1. kasha= a kind of white grass for making mats or for thatching roofs; amshukaa=as her apparels; vikaca padma= with bloomed, lotus; manoj~na= heart-pleasing; vaktraa=with face; sa unmaada= having, amorousness; hamsa rava= with swans, clucking like; nuupura naada= anklets, jingles; ramyaa= delightful; aapakva shaali= coming to ripen, rice [stalks]; lalita= tenuous; ava nata gaatra= down, bent, faces [necks]; yaSTiH= stacks; ruupa ramyaa= in mien, delightful; sharat= autumn; nava vadhuuH iva= new, bride, like; praaptaa= bechanced.

"On the departure of rainy season bechanced is autumn with just bloomed and heart-pleasing lotuses as her face, betokening the heart-pleasing face of a new bride; with white grass field having whitish flowers as her apparel, betokening whitish bridal apparel of a new bride; amorously clucking clucks of swans that just returned from Lake maanasa as it ceased to rain, as the jingling anklets of autumn, which betoken the delightful jingles of anklets of new bride; further, the rice is now ripe; thus the autumn has come with tenuous stalks of rice with a little bent necks, betokeing the obeisant face of a new docile bride. [3-1]

Here the simile, upamais between autumn and new bride;u.ma - upama- new bride; u.me upameya- autumn;saadhaaraNa dharma, commonality - said within compounds,samaasa bheda aashrayaNa - shleSa; vaacaka- indicative word;vigraha pada - kaashaanshuka- on bride's side -kaashena sadrisham kaasha sadrisham, kaasha sadrisham amshukam yasyaaH saa; whose bridal dress is like white grass, she that bride; on autumn's side -kaasham eva amshukam yasyaaH saawhose dress is white grass field itself, she is that autumn.vikaca padma manojna vaktraaon bride's sidevikacam tat padmam ca - vikaca padmam, vikaca padmam iva manojnam, vikaca padma manojnam - upamaana puurva pada karmadhaaraya - vikaca padma manojnam vaktram yasyaaH saa; on autumn's side -vikaca padmam eva manojna vaktram yasyaaH saa; sonmaada amsa rava.; on bride's side -sonmaada hamsa rava nuupura naadaH - sonmaada hamsa rava nuupura naadaH - madhyama pada lopi - sonmaada hamsa rava nuupura naada ramyaaon autumn's side -sonmaada amsa rava eva nuupura naadaH - tena ramyaa; apakvashaalii.on new bride's side -lalitaa ca asau aanataa ca - lalitaantaa - apakva shaaliH iva lalitaa ca aanataa ca, gaatra yaSTiH yasyaaH saaand on autumn's side -apakva shaaliH eva lalitaa aanata gaatra yaSTiH yasyaa saawherehaari ruupaa - shliSTa pada the commonality between these two is said so.

--o)0(o--

काशैर्मही शिशिरदीधितिना रजन्यो
हंसैर् जलानि सरिताम् कुमुदैः सरांसि।
सप्तच्चदैः कुसुमभारनतैर् वनान्ताः
शुक्लीकृतान्य् उपवनानि च मालतीभिः॥३-२

kāśair mahī śiśiradīdhitinā rajanyo
haṁsair jalāni saritām kumudaiḥ sarāṁsi |
saptaccadaiḥ kusumabhāranatair vanāntāḥ
śuklīkṛtāny upavanāni ca mālatībhiḥ  || 3-2

kAshair mahI shishiradIdhitinA rajanyo
haMsair jalAni saritAm kumudaiH sarAMsi |
saptacchadaiH kusumabhAranatair vanAntAH
shuklIkR^itAny upavanAni ca mAlatIbhiH|| 3-2
--o)0(o--


flute

kaashaiH mahii shishira diidhitinaa rajanyo ha.msaiH jalaani saritaam kumudaiH saraamsi sapta ChadaiH kusuma bhaara nataiH vana antaaH   shkuklii kR^itaani upavanaani ca maalatiibhiH

2. kaashaiH mahii= with white grass, earth is; shishira= coolant; diidhitinaa= moonbeams [one who has tem, the moon]; rajanyaH= nights; hamsaiH= with swans; jalaani  saritaam= waters, of rivers; kumudaiH saraamsi= with whitish lotus, lakes; sapta ChadaiH= seven, covering [leafage, seven-leaved banana plants]; kusuma bhaara  nataiH= by flowers', weight, swagging; vana antaaH= forest up to end; shkuklii kR^itaani= whiteness, made [whitened, blanched]; upa vanaani ca= sub, forests [fringes of forests,] also; maalatiibhiH= with jasmines.

"Blanched is the earth with whitish grass and the nights with silvery and coolant moonbeams of the moon, and the rivers with white swans, lakes with white-lotuses, and that forest up to its fringes with whitish jasmine flowers and with somewhat whitish seven-leaved banana plants that are swagging under the weight of their flowers. [3-2]

Here alankaara - svabhaavokti and this seven-leaved banana is otherwise said as shaarada - sharadi puSyati iti shaarada, saptaparNe vishaalatvakchaarado viSama cChadaH - amara a plant that flowers in this season and also said to yield edible yellow camphor.

--o)0(o--

चञ्चन्मनोज्ञशफरीरसनाकलापाः
पर्यन्तसंस्थितसिताण्डजपङ्क्तिहाराः।
नद्यो विशालपुलिनान्तनितम्बबिम्बा
मन्दम् प्रयान्ति समदाः प्रमदा इवाद्य॥ ३-३

cañcanmanojñaśapharīrasanākalāpāḥ
paryantasaṁsthitasitāṇḍajapaṅktihārāḥ |
nadyo viśālapulināntanitambabimbā
mandam prayānti samadāḥ pramadā ivādya || 3-3

ca~ncanmanoj~nashapharIrasanAkalApAH
paryantasaMsthitasitANDajapa~NktihArAH |
nadyo vishAlapulinAntanitambabimbA
mandam prayAnti samadAH pramadA ivAdya  || 3-3
--o)0(o--

flute

ca.ncat manoj~na shapharii rashanaa kalaapaaH paryanta san.hsthita sita a.nDaja pan.hkti haaraaH nadyaH vishaala pulina a.nta nita.mba bi.mbaaH  ma.ndam prayaanti sa madaaH pramadaa iva adya

3-3. adya= presently; nadyaH= rivers; mandam prayaanti= slowly, journeying; sa madaaH= with, pride; pramadaa iva= lovely girls, like cancat= by bouncing; manoj~na= delightful; shapharii= a kind of fish [that raises up raises from waters and falls in water]; rashanaa  kalaapaaH= strings at waist, sets of ; pari anta= up to, end; sansthita= available; sita anDa  ja pankti= white, egg, born [avian, white waterfowls on riverbanks] range of; haaraaH = [pearly] pendants; vishaala pulina anta= broad, sand-dunes, at edges; nitamba bimbaaH= fundaments', roundish.

"Presently the rivers are journeying slowly with a strutting of prideful lovely girls, for the raising and falling fishes of rivers seem to be the delightful sets of strings at the waistlines of rivers, like the sets of girdle-strings on the waists of girls, and the ranges of white waterfowls on riverbanks seem to be the whitish pearly pendants of rivers, like the pearly pendants around the bosoms of prideful girls, more so the broad sand-dunes at edges of those rivers appear to be the roundish fundaments of those rivers like that of those girls. [3-3]

Here simile upama is between rivers and girls. u.ma - pramadaa pretty girls; u.me - rivers in autumn; saadhaaraNa dharmi - manda gamana; vaacaka - iva; lankaara - pramadaa paksha - cancat manojna shapharya iva rashanaa kalaapaaH yaasaam taaH; nadii paksha - cancat manojna shapharya eva rashanaa kalaapaaH yaasaam taaH; 'paryanta.haaraaH' - pramadaa paksha - paryanta sansthita sita a.nDaja pankti iva haaraaH yaasaam taaH; nadii paksha - paryanta sansthita sita a.nDaja pankti ya eva haaraaH yaasaam taaH; The other comparisons are on the same model.

--o)0(o--

व्योम क्वचिद् रजतशङ्खमृणालगौरैस्
त्यक्ताम्बुभिर् लघुतया शतशः प्रयातैः।
संलक्ष्यते पवनवेगचलैः पयोदै
राजेव चामरवरैर् उपवीज्यमानः॥३-४

vyoma kvacid rajataśaṅkhamṛṇālagaurais
tyaktāmbubhir laghutayā śataśaḥ prayātaiḥ |
saṁlakṣyate pavanavegacalaiḥ payodai
rājeva cāmaravarair upavījyamānaḥ || 3-4

vyoma kvacid rajatasha~NkhamR^iNAlagaurais
tyaktAmbubhir laghutayA shatashaH prayAtaiH |
saMlakShyate pavanavegacalaiH payodai
rAjeva cAmaravarair upavIjyamAnaH  || 3-4
--o)0(o--

flute

vyoma kvacit rajata shankha mR^iNaala gauraiH tyaktaa a.mbubiH laghutayaa shatashaH prayaataiH sa.mlakshyate pavana vega calaiH payodaiH  raja iva caamara varaiH upaviijyamaanaH

3-4. kvacit= somewhere; vyoma= vault of heaven; rajata= silvern; [kvacit= somewhere else;] shankha= conch shell; [kvacit= elsewhere]; mR^iNaala= stalks of lotuses; gauraiH= whitish; tyaktaa ambubiH= on doling out, waters; laghutayaa= with levity; shatashaH= in hundreds [splintered]; prayaataiH= journeying away; samlakshyate= appears to be; pavana vega= by wind's, speed; calaiH= moved; payodaiH= by clouds; caamara varaiH= by royal-fans, best ones; upaviijyamaanaH raja iva= being fanned, kings, like.

"With clouds that have doled out their waters, the vault of heaven is silvern somewhere, it is like the whitish conch shell elsewhere, and somewhere else it is palish like the stalks of lotuses, and the clouds on achieving their levity and moved by the speed of wind, they are splintered into hundreds of pieces and journeying away, and thus the sky appears to be a king fanned with royal-fans, called the swerving, splintering, and silvery clouds. [3-4]

Here u.ma - raaja; u.me - aakaasha; vaacaka - iva; alankaara - pavana vega calana - bimba; upaviijya - pratibimba; shatashaH prayaata meghaaH - bimba; caama cayaaH pratibimba; bimbapratibimba - saadhaaraNa dharma; And in compound rajata-shankha-mriNaala gauraiH - u.ma - rajata-shankha-mriNaala; u.me - mriNaala gauraiH; saadhaaraNatva - gauratva; vaacaka - iva; vigraha vaakya - rajata-shankha-mriNaalan iva gauraiH and the waterless clouds are compared with many objects like conch shells, silver, lotus stalks, hence the whiteness of cloud is manifold.

--o)0(o--

भिन्नाञ्जनप्रचयकान्ति नभो मनोज्ञं
बन्धूकपुष्परचितारुणता च भूमिः।
वप्राश् च चारु कमलावृतभूमिभागाः
प्रोत्कण्ठयन्ति न मनो भुवि कस्य युतः॥ ३-५

bhinnāñjanapracayakānti nabho manojñaṁ
bandhūkapuṣparacitāruṇatā ca bhūmiḥ |
vaprāś ca cāru kamalāvṛtabhūmibhāgāḥ
protkaṇṭhayanti na mano bhuvi kasya yutaḥ  || 3-5

bhinnA~njanapracayakAnti nabho manoj~naM
bandhUkapuShparacitAruNatA ca bhUmiH |
vaprAsh ca cAru kamalAvR^itabhUmibhAgAH
protkaNThayanti na mano bhuvi kasya yutaH  || 3-5
--o)0(o--

flute

bhinna a.njana pracaya kaanti nabhaH manoj~nam bandhuuka puSpa racita aruNataa ca bhuumiH vapraaH ca caaru kamala aavR^ita bhuumi bhaagaaH pra utka.nThayanti na mano bhuvi kasya yuunaH

3-5. nabhaH= sky is; bhinna anjana= kneaded, mascara; pracaya= knoll; kaanti= in shine; bhuumiH= earth is; manoj~nam= delightful ; bandhuuka puSpa racita= a safflower like, with flowers, inscribed; aruNa ataa ca= vermilion coloured, up to edges [visible horizon,] even; caaru kamala aavR^ita= charming, by lotuses, surrounded by; bhuumi bhaagaaH= earth's, swaths; vapraaH ca= ravines, also; kasya= which; yuunaH manaH= adolescent's, heart; bhuvi= on earth; na= [does] not; pra utkanThayanti= a lot of, ecstasies.

"The sky is looking like well-kneaded knoll of black mascara, and the earth is delightfully inscribed with the vermilion colour of safflowers that are flowered up to the visible horizon, and the swaths and even the ravines of earth are surrounded with charming lotuses. and on visualising such an environ, which heart of which adolescent person doesn't get up to a lot of ecstasy. [3-5]

--o)0(o--

मन्दानिलाकुलितचारुतराग्रशाखः
पुष्पोद्गमप्रचयकोमलपल्लवाग्रः।
मत्तद्विरेफपरिपीतमधुप्रसेकश्
चित्तम् विसारयति कस्य न कोविदारः॥ ३-६

mandānilākulitacārutarāgraśākhaḥ
puṣpodgamapracayakomalapallavāgraḥ |
mattadvirephaparipītamadhuprasekaś
cittam visārayati kasya na kovidāraḥ || 1 - 6

mandAnilAkulitacArutarAgrashAkhaH
puShpodgamapracayakomalapallavAgraH |
mattadvirephaparipItamadhuprasekash
cittam visArayati kasya na kovidAraH  || 3-6
--o)0(o--

flute

ma.nda anila aakulita caaru tara agra shaakhaaH  puSpa udgama pracaya komala pallava agraH matta dvi repha pari piita madhu prasekaH  cittam vidaarayati kasya na kovidaaraH

3-6. 6. manda anila= slothful, gentle wind; aakulita= stirred up; caaru tara= lovely, higher in degree [most, mot lovely]; agra shaakhaaH= upper, branches; puSpa udgama= flowers, outcropped; pracaya = muchly; komala pallava agraH= tender, leaflets, tips [peaking]; matta dvirepha= by lusty, honeybees; pari piita= overly, drunk; madhu= honey [nectar]; prasekaH= muchly trickling; kovidaaraH= red-golden coloured trees; kasya cittam= whose, heart; na vidaarayati= not, be riven.

"When the slothful wind is slothfully stirring up the upper branches of red-golden coloured trees, that are most lovely with peaking tender leaflets, and with muchly outcropped flowers, from which nectar is muchly trickling, that which is overly drunk by the honeybees, and when such a sylvan scenery is seen, whose heart won't be riven. [3-6]

--o)0(o--

तारागणप्रवरभूषणम् उद्वहन्ती
मेघावरोधपरिमुक्तशशाङ्कवक्त्रा।
ज्योत्स्नादुकूलम् अमलम् रजनी दधाना
वृद्धिम् प्रयात्य् अनुदिनम् प्रमदेव बाला॥ ३-७

tārāgaṇapravarabhūṣaṇam udvahantī
meghāvarodhaparimuktaśaśāṅkavaktrā |
jyotsnādukūlam amalam rajanī dadhānā
vṛddhim prayāty anudinam pramadeva bālā || 3-7

tArAgaNapravarabhUShaNam udvahantI
meghAvarodhaparimuktashashA~NkavaktrA |
jyotsnAdukUlam amalam rajanI dadhAnA
vR^iddhim prayAty anudinam pramadeva bAlA|| 3-7
--o)0(o--

flute

taaraa gaNa pravara bhuuSaNam ud vahantii megha avarodha pari mukta shashaa.nka vaktraa jyostnaa dukuulam amalam rajanii dadhaanaa vR^iddhim prayaati anudinam pramada iva baalaa

3-7. taaraa gaNa= stars, clusters of; pravara bhuuSaNam= as best [shiny,] jewellery; ud vahantii= up, bearing [wearing]; megha= clouds; avarodha= hindrance; pari mukta= completely, released from; shashaanka= moon; vaktraa= face; jyostnaa= moonshine; a malam= not, blemished; dukuulam= raiment; dadhaanaa= wearing; rajanii= night; baalaa= a girl; pramada= damsel; iva= as with; vR^iddhim  prayaati= development [burgeoning/lengthening,] journeying [burgeoning]; anu dinam= each, day.

"A girl burgeons as a damsel day by day, so the autumnal night is lengthening its night-time day by day, and as a damsel wears shiny jewellery on her nubility, this damsel, called the autumnal night, is wearing clusters of twinkling stars as her jewellery, as the veil of a damsel will be unveiled frequently presenting her face, these veils called clouds on the skyscape are now being unveiled to present the moonlike face of this autumnal damsel, and a damsel starts to wear raiment with unblemished whiteness at her pubescence, so also, this autumnal damsel's wraparound is the immaculate moonshine. [2-7]

Here u.ma - pramada a girl of sixteen; u.me - sharat rajani; sa.dharma - dina dina abhi vriddhi; vaacaka - iva; alankaara - pramadaa paksha - taaraa gaNa sadrisham ca tat pravara bhuuSaNam ca - taaraa gaNa pravara bhuuSaNam, madhyama pada lopi; rajanii paksha - taaraa gaNa eva pravara bhuuSaNam; pramadaa paksha - megha avarodha pari mukta shashaa.nka iva vaktram yasyaaH saa; rajanii paksha - megha avarodha pari mukta shashaa.nka eva vaktram yasyaaH saa; pramadaa paksha - jyostnaa sadrisham ca tat duukulam ca, madhyama pada lopi; rajanii paksha - jyostnaa eva dukuulam; anugaamitva samaasa bhedaashrayaNa mishraNa; and thus autumn becomes a sweet-sixteen every year.

--o)0(o--

कारण्डवाननविघट्टितवीचिमालाः
कादम्बसारसचयाकुलतीरदेशाः।
कुर्वन्ति हंसविरुतैः परितो जनस्य
प्रीतिम् सरोरुहरजोऽरुणितास् तटिन्यः॥ ३-८

kāraṇḍavānanavighaṭṭitavīcimālāḥ
kādambasārasacayākulatīradeśāḥ |
kurvanti haṁsavirutaiḥ parito janasya
prītim saroruharajo'ruṇitās taṭinyaḥ || 3-8

kAraNDavAnanavighaTTitavIcimAlAH
kAdambasArasacayAkulatIradeshAH |
kurvanti haMsavirutaiH parito janasya
prItim saroruharajo.aruNitAs taTinyaH || 3-8
--o)0(o--

flute

kaaraNdava aanana vighaTTita viici maalaaH kaabamba saarasa cayaa aakula deshaaH kurvanti ha.msa virutaiH parito janasya priitim saroruha rajo aruNitaa taTinyaH

3-8. kaaraNdava= partridges; aanana= by their faces [by beaks]; vi ghaTTita= verily, pecked; viici maalaaH= ripple, rows of; kaabamba saarasa cayaa= cranes, drakes, heaps of [flocks of] aakula= bustling with; tiira deshaaH= banks, places [riversides]; hamsa vi rutaiH= by swans, muchly, cackling; paritaH= all over; saroruha rajaH aruNitaa= by red-lotuses, red-pollen, reddened; taTinyaH= those that have banks, rivers; janasya priitim kurvanti= for people, rejoice, they make [they are rejoicing the people.]

"Inaccessible were those rivers in rainy season even for the waterfowls, barring the people, for they were ferocious and feculent, but this autumn made them placid and pure, and hence the rows of ripples of their water are pecked with the beaks of partridges for their feed, and all over on their banks and riversides, flocks and flocks of cranes and drakes are bustling, and muchly cackling are the swans, and the rivers themselves are reddened with the red-pollen grains of red-lotuses, thus those spectacular rivers, riverbanks, and riversides are rejoicingly accessible even for the people. [3-8]

--o)0(o--

नेत्रोत्सवो हृदयहारिमरीचिमालः
प्रह्लादकः शिशिरसीकरवारिवर्षी।
पत्युर् वियोगविषदिग्धशरक्षतानां
चन्द्रो वहत्य् अतितराम् तनुम् अङ्गनानाम्॥ ३-९

netrotsavo hṛdayahārimarīcimālaḥ
prahlādakaḥ śiśirasīkaravārivarṣī |
patyur viyogaviṣadigdhaśarakṣatānāṁ
candro vahaty atitarām tanum aṅganānām  || 1 - 9

netrotsavo hR^idayahArimarIcimAlaH
prahlAdakaH shishirasIkaravArivarShI |
patyur viyogaviShadigdhasharakShatAnAM
candro vahaty atitarAm tanum a~NganAnAm  || 3-9
--o)0(o--

flute

netra ustavo hR^idaya haari mariici maalaH prahlaadakaH shishira shiikara vaari varSii patyuH viyoga viSa digdha shara kshataanaam  ca.ndraH dahati ati taraam tanum a.nganaanaam

candraH= moon is; netra ustavaH= for eye, festival; hR^idaya haari= heart, stealing; mariici maalaH= moonbeams, garland [profuse]; pra hlaadakaH= verily [really,] gladdener; shishira= coolant; shiikara vaari= cooling, water [fresh, dewdrops]; varSii= sprinkler; patyuH viyoga= from husband, by separation; viSa digdha= venom, daubed; shara= by arrow; kshataanaam= felled; anganaanaam= for women; dahati= inflames; ati taraam= much, highly; tanum= bodies [of those women.]

"These days the moon is an eye-festival and heart-stealing with his profuse moonbeams, and he is the real gladdener for he is the sprinkler of fresh and coolant dewdrops through those moonbeams, but nowadays he alone is becoming an inflamer, for he is burning the bodies of the women, who are already felled by the arrow of Love-god, which arrow is daubed with the venom, which venom is nothing but their own lusting after their itinerant husbands, that are now separated from them. [3-9]

--o)0(o--

आकम्पयन् फलभरानतशालिजालान्
आनर्तयंस् तरुवरान् कुसुमावनम्रान्।
उत्फुल्लपङ्कजवनाम् नलिनीम् विधुन्वन्
यूनांमनश् चलयति प्रसभम् नभस्वान्॥३-१०

ākampayan phalabharānataśālijālān
ānartayaṁs taruvarān kusumāvanamrān |
utphullapaṅkajavanām nalinīm vidhunvan
yūnāṁmanaś calayati prasabham nabhasvān || 3-10

Akampayan phalabharAnatashAlijAlAn
AnartayaMs taruvarAn kusumAvanamrAn |
utphullapa~NkajavanAm nalinIm vidhunvan
yUnAMmanash calayati prasabham nabhasvAn || 3-10
--o)0(o--

flute

akampayan phala bhara aanata shaali jaalaan  aanartayan taru varaan kusuma avanamraan utphulla pa.nkaja vanaam naliniim vidhunvan  yuunaa manaH calayati prasabham nabhasvaan

3-10. phala bhara aanata= by fruit's [crop's,] weight [of cobs,] bent [curvy stalks]; shaali  jaalaan= rice, rows; akampayan= to move [wiggle]; kusuma= by flowers; ava namraan= down, bent [saggy]; taru varaan= trees, best ones; aanartayan= to dance [waggle]; ut phulla= up, bloomed [fully bloomed]; panka ja= mud, born [in lakes]; vanaam= forest [clumps]; naliniim= of lotuses; vi dhunvan= to verily, to swing [to wobble]; nabhasvaan= wind; yuunaa manaH= young men's, hearts; prasabham calayati= vehemently, wriggling.

"The wind being the prime mover in nature is now wiggling the well-ripened rows of rice stalks that are curvy under the weight of their cobs, and the same wind is waggling the best trees that are saggy under the weight of their flowers, and he alone is wobbling the fully bloomed clumps of lotuses in the lakes, moreover, thus he is vehemently wriggling the hearts of young men, with his lilting breezing and lively freshness. [3-10]

Because of describing the present objects prastuta - nabhasvat - shaali pankti - nalinii; aprastuta - dakshiNa naayaka naayakii sphuurti - cf., vikramorvashiiyam 2-4 - niShincan maadhaviim lakshmiim. i.e., reminds us of unavailable dakshiNa hero, who makes some of his women to dance, some to throb, and some to be in trance, and the like.

---o)0(o--

सोन्मादहंसमिथुनैर् उपशोभितानि
स्वच्चप्रफुल्लकमलोत्पलभूषितानि।
मन्दप्रभातपवनोद्गतवीचिमालान्य्
उत्कण्ठयन्ति सहसा हृदयम् सरांसि॥ ३-११

sonmādahaṁsamithunair upaśobhitāni
svaccapraphullakamalotpalabhūṣitāni |
mandaprabhātapavanodgatavīcimālāny
utkaṇṭhayanti sahasā hṛdayam sarāṁsi  || 1 - 11

sonmAdahaMsamithunair upashobhitAni
svacchapraphullakamalotpalabhUShitAni |
mandaprabhAtapavanodgatavIcimAlAny
utkaNThayanti sahasA hR^idayam sarAMsi|| 3-11
--o)0(o--

flute

sa unmaada ha.msa mithunaiH upashobhitaani  svacChaani phulla kamala utpala bhuuSitaani ma.nda prabhaata pavana udgata viici maalaani utka.nThayanti sahasaa hR^idayam saraansi

3-11. sa unmaada= with, sex-mad [voluptuous]; hamsa mithunaiH= swans, with couple; upa shobhitaani = refurbished; phulla= just bloomed; kamala= white lotuses; utpala= blue-lotuses; bhuuSitaani= elaborated with; viici maalaani= ripples, rows of; manda= slowish; prabhaata pavana= morning, breeze; udgata= coming out [oncoming]; svacChaani saraansi= limpid, lakes; utkanThayanti = ecstasizing; hR^idayam= heart; sahasaa= in a trice.

"The limpid waters of lakes are refurbished with bevies of couples of voluptuous swans, amongst the just bloomed white and blue lotuses that elaborate lakes, and the rows of ripples of lake-water are undulated by the oncoming slowish morning breeze, as well as by the ruffles made by swans, thus the all-time ripply lakes are ecstasizing the hearts, in a trice. [3-11]

--o)0(o--

नष्टम् धनुर्बलभिदो जलदोदरेषु
सौदामिनी स्फुरति नाद्य वियत्पताका।
धुन्वन्ति पक्षपवनैर् न नभो बलाकाः
पश्यन्ति नोन्नतमुखा  गगनम् मयूराः॥ ३-१२

naṣṭam dhanurbalabhido jaladodareṣu
saudāminī sphurati nādya viyatpatākā |
dhunvanti pakṣapavanair na nabho balākāḥ
paśyanti nonnatamukhā  gaganam mayūrāḥ || 3-12

naShTam dhanurbalabhido jaladodareShu
saudAminI sphurati nAdya viyatpatAkA |
dhunvanti pakShapavanair na nabho balAkAH
pashyanti nonnatamukhA gaganam mayUrAH || 3-12
--o)0(o--

flute

naSTam dhanuH balabhidaH jalada udareSu  saudaaminii sphurati na adya viyat pataakaa dhunvanti paksha pavanaiH na nabhaH balaakaaH  pashyanti na unnata mukhaa gaganam mayuuraaH

1.12. adya= presently; jalada udareSu= clouds, in bellies of; bala bhidaH= demon Bala, slayer of, namely Indra; dhanuH= bow, rainbow of Indra; naSTam= lost [evanished]; viyat pataakaa= skyey, flags; saudaaminii= flashes of lightning; na sphurati= not, coming to mind [indiscernible] ; balaakaaH= cranes; paksha pavanaiH= wings, by windage; nabhaH= aerospace; na dhunvanti= not, winnowing; mayuuraaH= peacocks; unnata mukhaa= with upraised, faces; gaganam= at sky; na pashyanti= not, seeing [not consciously observing.]

"Presently evanished are the rainbows in the bellies of clouds, and indiscernible are the skyey flags, called flashes of lightning, and un-winnowed is the aerospace with the windage of wings of cranes, and peacocks are unseeing the sky with their upraised faces, agog for rains.[3-12]

--o)0(o--

नृत्यप्रयोगरहिताञ् चिखिनो विहाय
हंसान् उपैति मदनो मधुरप्रगीतान्।
मुक्त्वा कदम्बकुटजार्जुनसर्जनीपान्
सप्तच्चदानुपगता कुसुमोद्गमश्रीः॥ ३-१३

nṛtyaprayogarahitāñ cikhino vihāya
haṁsān upaiti madano madhurapragītān |
muktvā kadambakuṭajārjunasarjanīpān
saptaccadānupagatā kusumodgamaśrīḥ || 3-13

nR^ityaprayogarahitA~n chikhino vihAya
haMsAn upaiti madano madhurapragItAn |
muktvA kadambakuTajArjunasarjanIpAn
saptacchadAnupagatA kusumodgamashrIH || 3-13
--o)0(o--

flute

nR^itta prayoga rahitaan shikhino vihaaya ha.msaan upaiti madano madhura pragiitaan muktvaa kada.mba kuTaja arjuna sarja niipaan sapta Chadaan upagataa kusuma udgama shriiH

3-13.madanaH= Love-god; nR^itta prayoga rahitaan= dance, performances, without [ceased to dance]; shikhinaH vihaaya= peacocks, on leaving; madhura= melodious; pra giitaan= having good, singing; hamsaan upaiti= to swans, drawing nigh; kusuma udgama shriiH= from flowers, set out, grandeur; Kadamba= Kadamba; kuTaja= Kutaja; Arjuna= Arjuna; sarja= Sarja; niipaan= Niipa trees; muktvaa= renouncing; sapta Chadaan= to seven, leaves covered banana plants; upagataa= drew nigh of.

"The Lovegod is drawing nigh of melodiously singing swans, leaving off the peacocks that have ceased to dance anymore, as there is no rain, while the grandeur of the flowers of trees like Kadamba, Kutaja, Arjuna, Sarja, Niipa already drew nigh of the seven-leaved banana plants that flower and flourish at this time. [3-13]

--o)0(o--

शेफालिकाकुसुमगन्धमनोहराणि
स्वस्थस्थिताण्डजकुलप्रतिमाद् इमानि।
पर्यन्तसस्थितमृगीनयनोत्पलानि
प्रोत्कण्ठयन्त्य् उप्वनानि मनांसि पुंसाम््॥ ३-१४

śephālikākusumagandhamanoharāṇi
svasthasthitāṇḍajakulapratimād imāni |
paryantasasthitamṛgīnayanotpalāni
protkaṇṭhayanty uapvanāni manāṁsi puṁsām || 3-14

shephAlikAkusumagandhamanoharANi
svasthasthitANDajakulapratimAd imAni |
paryantasasthitamR^igInayanotpalAni
protkaNThayanty uapvanAni manAMsi puMsAm || 3-14
--o)0(o--

flute

shephaalikaa kusuma gandha manoharaaNi  svastha sthita a.nDaja kula prati naaditaani paryanta sansthita mR^igii nayana utpalaani  protka.nThayanti upavanaani manaansi pu.msaam

3-14.shephaalikaa= a white flowered tree [Justicia gande rusa]; kusuma gandha= flowers', fragrance; manoharaaNi= heart-stealing; sthita= being there; svastha= in fine fettle; anDaja  kula= birds, stock; prati  naaditaani= in response [reciprocally,] sounded [calling]; pari anta= up to, end [all over]; sansthita mR^igii= abiding, she-deer; nayana utpalaani= eye, black-lotuses; upa vanaani= fringes, of woodlands; pra ut kanThayanti= very, much, ecstasizing; manaansi= hearts; pumsaam= of men.

"The fragrance of flowers of white-flower trees is heart-stealing, and nowadays birds are not scorched by the sun, thus they are there in fine fettle, and they are calling each other reciprocally, thus those birds and their callings are heart-stealing, and the eyes of she-deer that are abiding all over there are like black-lotuses, thus with all them the woodlands and their fringes beyond ken, are ecstasizing the hearts of men. [3-14]

--o)0(o--

कह्लारपद्मकुमुदानि मुहुर् विधुन्वंस्
तत्सङ्गमाद् अधिकशीतलताम् उपेतः।
उत्कण्ठयत्य् अतितराम् पवनः प्रभाते
पत्रान्तलग्नतुहिनाम्बुविधूयमानः॥ ३-१५

kahlārapadmakumudāni muhur vidhunvaṁs
tatsaṅgamād adhikaśītalatām upetaḥ |
utkaṇṭhayaty atitarām pavanaḥ prabhāte
patrāntalagnatuhināmbuvidhūyamānaḥ  || 3-15

kahlArapadmakumudAni muhur vidhunvaMs
tatsa~NgamAd adhikashItalatAm upetaH |
utkaNThayaty atitarAm pavanaH prabhAte
patrAntalagnatuhinAmbuvidhUyamAnaH  || 3-15
--o)0(o--

flute

kalhaara padma kumudaani muhur vidhunvan  tat sa.ngamaat adhika shiitalataam upetaH utka.nThayanti atitaraam pavanaH prabhaate   patra anta lagna tuhinaam a.mbu vidhuuyamaanaH

3-15. prabhaate pavanaH= dawn-time, breeze; kalhaara= red-lotuses; padma= lotus [that blooms only at sunrise]; kumudaani= white-lotuses; muhuH= recurrently; vidhunvan= on winnowing; tat  sangamaat = by that, contact; adhika shiitalataam= more, coolness; upetaH= acquiring; patra anta  lagna= leaves, at edge, clinging; tuhinaam ambu= dew, drops; vidhuuyamaanaH= on sifting; atitaraam= very much; utkanThayanti= exhilarating. ]

"The dawn time breeze on recurrently winnowing the red-lotuses, white-lotuses, and the lotuses that bloom at sunrise, is in contact with those lotuses and thus acquiring more coolness, more so, on sifting the dewdrops that are clinging at the edges of leaves, that auroral breeze is very much exhilarating. [3-15]

--o)0(o--

सम्पन्नशालिनिचयावृतभूतलानि
स्वस्थस्थितप्रचुरगोकुलशोभितानि।
हंसैः ससारसकुलैः प्रतिनादितानि
सोमान्तराणि जनयन्ति नृणाम् प्रमोदम्॥ ३-१६

sampannaśālinicayāvṛtabhūtalāni
svasthasthitapracuragokulaśobhitāni |
haṁsaiḥ sasārasakulaiḥ pratināditāni
somāntarāṇi janayanti nṛṇām pramodam || 3-16

sampannashAlinicayAvR^itabhUtalAni
svasthasthitapracuragokulashobhitAni |
haMsaiH sasArasakulaiH pratinAditAni
somAntarANi janayanti nR^iNAm pramodam  || 3-16
--o)0(o--

flute

sa.mpanna shaalini caya aavR^ita bhuu talaani svastha sthita pracura gokula shobhitaani  ha.msaiH sa saarasa kulaiH prati naaditaani siima antaraaNi janayanti nR^iNaam pramodam

3-16. sampanna shaalini caya= exuberant, rice-crop, heaps [stretches]; aavR^ita= surrounded; bhuu talaani= earth's, surface [precincts]; go kula= cows [cattle,] stocks [herds of]; sthita= staying [available there]; svastha= hale [robust]; pracura= muchly growing [multiplying]; shobhitaani=glistered by; hamsaiH= by swans; sa saarasa kulaiH= with, drakes, stocks [flocks of]; prati naaditaani = re, sounded [reverberated]; siima antaraaNi= [apparent] horizon, interior places; janayanti nR^iNaam pramodam= causing, for people [spectators,] euphoria.

"The precincts of earth are surrounded with exuberant stretches of rice-crops, and they are glistering with stocks of cattle available there, that are robust and multiplying, and that is even reverberated with the callings of swans and drakes, thereby those interior places within the apparent horizon are thus causing an euphoric state to the spectators in this pre-autumnal season. [3-16]

--o)0(o--

हंसैर् जिता सुललिता गतिर् अङ्गनानाम्
अम्भोरुहैर् विकसितैर् मुखचन्द्रकान्तिः।
नीलोत्पलैर् मदकलानि विलोकितानि
भ्रूविभ्रमाश् च रुचिरास् तनुभिस् तरङ्गैः॥ ३-१७

haṁsair jitā sulalitā gatir aṅganānām
ambhoruhair vikasitair mukhacandrakāntiḥ |
nīlotpalair madakalāni vilokitāni
bhrūvibhramāś ca rucirās tanubhis taraṅgaiḥ|| 3-17

haMsair jitA sulalitA gatir a~NganAnAm
ambhoruhair vikasitair mukhacandrakAntiH |
nIlotpalair madakalAni vilokitAni
bhrUvibhramAsh ca rucirAs tanubhis tara~NgaiH || 3-17
--o)0(o--

flute

ha.msaiH jitaa sulalitaa gati a.nganaanaam  a.mbhoruhaiH vikasitaiH mukha candra kaantiH niila utpalaiH mada kalaani vilokitaani bhuu vibhramaaH ca ruciraaH tanubhiH taran.hgaiH

3-17. anganaanaam= of womenfolk; su lalitaa gati= very, lissom, gait; hamsaiH jitaa= by swans, won; mukha candra kaantiH= faces', moon, shine; vikasitaiH ambhoruhaiH= efflorescent, by blue-lotuses; [jitaa= won]; mada kalaani= lustful, wily; vilokitaani= sidelong glances; niila utpalaiH= by blue, lotuses; [jitaani= are won]; ruciraaH bhuu= engaging, eyebrows'; vi bhramaaH ca= verily [subtle,] movements [flutters,] even; tanubhiH tarangaiH = by thin, ripples; [jitaaH= won.]

"The womenfolk's very lissom gait is won by the svelte steps of swans, and moonshine of their faces is won by the efflorescent whiteness of white-lotuses, and their lustful, wily, and sidelong glances are won by the swings and sways of blue-lotuses, and even their eyebrows' subtle flutters are won by rocks and rolls of thin ripples. thus this season is outmoding the most famous beauty of the nature, namely the womenfolk. [3-17]

--o)0(o--

श्यामा लताः कुसुमभारनतप्रवाला
स्त्रीणाम् हरन्ति घृतभूषणबाहुकान्तिम्।
दन्तावभाविशदस्मितचन्द्रकान्तिं
कङ्केलिपुष्परुचिरा नवमालती च॥ ३-१८

śyāmā latāḥ kusumabhāranatapravālā
strīṇām haranti ghṛtabhūṣaṇabāhukāntim |
dantāvabhāviśadasmitacandrakāntiṁ
kaṅkelipuṣparucirā navamālatī ca || 3-18

shyAmA latAH kusumabhAranatapravAlA
strINAm haranti ghR^itabhUShaNabAhukAntim |
dantAvabhAvishadasmitacandrakAntiM
ka~NkelipuShparucirA navamAlatI ca|| 3-18
--o)0(o--

flute

shyaamaa lataaH kusuma bhaara nata pravaalaaH  striiNaam haranti dhR^ita bhuuSaNa baahu kaantim danta avabhaasa vishada smita vak.htra kaantim  ka.nkeli puSpa ruciraa nava maalatii ca

3-18. shyaamaa lataaH= shyaamaa [Nauclea cadamba climber-plant,] climbers; pravaalaaH= having tender leaves; kusuma= flowers; bhaara nata= by weight, bent [flexed]; striiNaam= of women; dhR^ita bhuuSaNa= wearing, ornaments; baahu= on arms; kaantim haranti= shine, stolen; kankeli  puSpa= with Ashoka, flowers; ruciraa nava maalatii ca= delightful, new, jasmine flowers, also; danta avabhaasa= teeth's, sparkle of; vishada smita= broadly, smiling; vaktra kaantim= face's, splendour; [harati= stealing.].

"The shyaamaa climbers are decorated with their tender leaves and flowers, and by the weight these they are flexed and look like the curvaceous arms of women, that are decorated with many an ornament, flowery bracelets and leaf-thin bangles and the like, but stolen is that shine of those arms of women by these climbers of this season. and this broadly smiling season, with red Ashoka flowers as its lips and with delightful and sparkly whitish new jasmine buds as its teeth, is stealing the splendour of toothy grins of womenfolk, with their jasmine budlike teeth and roseate lips. [3-18]

--o)0(o--

केशान् नितान्तघननीलविकुञ्चिताग्रान्
आपूरयन्ति वनिता नवमालतीभिः।
कर्णेषु च प्रवरकाञ्चनकुड्मलेषु
नीलोत्पलानि विविधानि निवेशयन्ति॥३-१९

keśān nitāntaghananīlavikuñcitāgrān
āpūrayanti vanitā navamālatībhiḥ |
karṇeṣu ca pravarakāñcanakuḍmaleṣu
nīlotpalāni vividhāni niveśayanti|| 3-19

keshAn nitAntaghananIlaviku~ncitAgrAn
ApUrayanti vanitA navamAlatIbhiH |
karNeShu ca pravarakA~ncanakuDmaleShu
nIlotpalAni vividhAni niveshayanti || 3-19
--o)0(o--

flute

keshaan nitaa.nta ghana niila vikuncita agraan  aapuurayanti vanitaa nava maalatiibhiH karNeSu ca pravara kaa.ncana kuTmaleSu  niilotpalaani vividhaani niveshayanti |

3-19. vanitaa= women; nitaanta= much [longish]; ghana= thickish; niila= blackish; vi kuncita= verily, furled up; agraan keshaan= ends [termini,] of hair; nava maalatiibhiH= with new, jasmines; aapuurayanti= overstuffing; pravara kaancana= best, golden; kuTmaleSu= buds [budlike ear-knobs, ear-hangings]; karNeSu ca= at ears, even; vividhaani niila utpalaani niveshayanti= divers, black, lotuses, enter into [inserting.].

"These days women are furling up their longish, thickish, and blackish hair termini into buns and overstuffing them with new jasmines, and even if their ears are already inserted with best golden budlike ear-hangings, they are now inserting divers black-lotuses into their hairdo, at the back of their ears. [3-19]

--o)0(o--

हारैः सचन्दनरसैः स्तनमण्डलानि
श्रोणीतटम् सुविपुलम् रसनाकलापैः।
पादाम्बुजानि कलनूपुरशेखरैश् च
नार्यः प्रहृष्टमनसोऽद्य विभूषयन्ति॥ ३-२०

hāraiḥ sacandanarasaiḥ stanamaṇḍalāni
śroṇītaṭam suvipulam rasanākalāpaiḥ |
pādāmbujāni kalanūpuraśekharaiś ca
nāryaḥ prahṛṣṭamanaso'dya vibhūṣayanti|| 3-20

hAraiH sacandanarasaiH stanamaNDalAni
shroNItaTam suvipulam rasanAkalApaiH |
pAdAmbujAni kalanUpurashekharaish ca
nAryaH prahR^iShTamanaso.adya vibhUShayanti| 3-20
--o)0(o--

vamshi_barham

haaraiH sa ca.ndana rasaiH stana maNDalaani  shroNii taTam suvipulam rashanaa kalaapaiH paada a.mbujaani kala nuupura shekharaiH ca  naaryaH prahR^iSTa manaso adya vibhuuSayanti |

3-20. . adya= now [these days]; prahR^iSTa manasaH= highly, gladdened, with a hearts; naaryaH= ladies; sa candana rasaiH= with, sandal-paste, emulsions; haaraiH= with [pearls and golden] pendants; stana maNDalaani= at busts, globelike; rashanaa kalaapaiH= gold-strings, sets of; su vipulam= very, broad; shroNii taTam= girth, banks [lines]; kala nuupura  shekharaiH= melodious [jingling,] anklets with bells, best ones; paada ambujaani ca= foot, lotuses, even; vibhuuSayanti= decorating.

These days the ladies are with highly gladdened hearts for the climate is equable, thus they are decorating their globelike busts with emulsions of sandal-paste and with pendants of pearls and gold, and their girth-lines are decorated with sets of golden girdles festooned with golden tassels, and even their lotus-like feet are decorated with best anklets that have jingling bells. [3-20]

--o)0(o--

स्फुटकुमुदचितानाम् राजहंसस्थितानां
मरकतमणिभासा वारिणा भूषितानाम्।
श्रियम् अतिशयरूपाम् व्योम तोयाशयानां
वहति विगतमेघम् चन्द्रतारावकीर्णम््ः॥ ३-२१

sphuṭakumudacitānām rājahaṁsasthitānāṁ
marakatamaṇibhāsā vāriṇā bhūṣitānām |
śriyam atiśayarūpām vyoma toyāśayānāṁ
vahati vigatamegham candratārāvakīrṇam|| 3-21

sphuTakumudacitAnAm rAjahaMsasthitAnAM
marakatamaNibhAsA vAriNA bhUShitAnAm |
shriyam atishayarUpAm vyoma toyAshayAnAM
vahati vigatamegham candratArAvakIrNam || 3-21
--o)0(o--

flute

sphuTa kumuda citaanaam raaja ha.msa aashritaanaam marakata maNi bhaasaa vaariNaa bhuuSitaanaam shriyam atishaya ruupaam vyoma toya aashayaanaam vahati vigata megham ca.ndra taaraa avakiirNam|

3-21. sphuTa kumuda citaanaam= unfolded, white-lotus, overspread with; raaja hamsa  aashritaanaam = by kingly, swans, overprotective ones; marakata maNi bhaasaa= emerald, gem, in sheen of; vaariNaa bhuuSitaanaam= by water, bejewelled with; toya aashayaanaam= water, receptacles [lakes]; atishaya ruupaam shriyam= exalted, in form, splendour; vigata megham= gone, clouds [cloudless]; candra taaraa avakiirNam= by moon, stars, overlaid; vyomavahati = vault of heaven, holds out.

"These days the vault of heaven similes with the vast of earth in their forms of exalted splendour. on the earth the lakes are bejewelled with emeraldine waters, similar is the sky with somewhat emeraldine hue. such water is overspread with white-lotuses, similar is the cloudless sky overlaid with stars. these waters are overprotective to kingly swans, similarly the vault of cloudless heaven is holding out the moon, the king of the nights. [3-21]

--o)0(o--

शरदि कुमुदसङ्गाद् वायवो वान्ति शीता
विगतजलदवृन्दा दिग्विभागा मनोज्ञाः।
विगतकलुषम् अम्भः श्यानपङ्का धरित्री
विमलकिरणचन्द्रम् व्योम ताराविचित्रम्॥ ३-२२

śaradi kumudasaṅgād vāyavo vānti śītā
vigatajaladavṛndā digvibhāgā manojñāḥ |
vigatakaluṣam ambhaḥ śyānapaṅkā dharitrī
vimalakiraṇacandram vyoma tārāvicitram || 3-22

sharadi kumudasa~NgAd vAyavo vAnti shItA
vigatajaladavR^indA digvibhAgA manoj~nAH |
vigatakaluSham ambhaH shyAnapa~NkA dharitrI
vimalakiraNacandram vyoma tArAvicitram  || 3-22
--o)0(o--

flute

sharadi kumuda sa.ngaat vayavo vaanti shiitaa vigata jalada bR^indaa dik vibhaagaa manoj~naaH vigata kaluSam a.mbhaH shyaana pa.nkaa dharitrii vimala kiraNa ca.ndram vyoma taaraa vicitram

3-22. sharadi= in pre-autumn; manoj~naaH= heart-pleasing [components are]; kumuda= white-lotuses; sangaat= by association; vayavaH= breezes; vaanti shiitaa= breezing, cool; vigat  jalada bR^indaa= dissipated, cloud, clusters; dik vibhaagaa= quarters', divisions [inter-directions]; vigata  kaluSam ambhaH= devoid of, slush, waters are; shyaana pankaa  dharitrii= dried up, slime, earth is; vimala kiraNa ca.ndram= immaculate, with moonbeams, moon is; vyoma taaraa vicitram= welkin is, with stars, variedly [medley of.]

B"In this pre-autumn its ingredients are heart-pleasing, for the breezes breeze cool for touch by their association with white-lotuses, and the divisions and subdivisions of quarters can be descried, for dissipated are the clouds, and the waters can be enjoyed, for they are devoid of slush, and walkable is the earth, for its slime is dried up, and in nights the welkin is with the moon, with his immaculate moonbeams and medley of stars. [3-22]

--o)0(o--

दिवसकरमयूखैर् बोध्यमानम् प्रभाते
वरयुवतिमुखाभम् पङ्कजम् जृम्भतेऽद्य।
कुमुदम् अपि गतेऽस्तम् लीयते चन्द्रबिम्बे
हसितम् इव वधूनाम् प्रोषितेषु प्रियेषु॥३-२३

divasakaramayūkhair bodhyamānam prabhāte
varayuvatimukhābham paṅkajam jṛmbhate'dya |
kumudam api gate'stam līyate candrabimbe
hasitam iva vadhūnām proṣiteṣu priyeṣu || 3-23

divasakaramayUkhair bodhyamAnam prabhAte
varayuvatimukhAbham pa~Nkajam jR^imbhate.adya |
kumudam api gate.astam lIyate candrabimbe
hasitam iva vadhUnAm proShiteShu priyeShu  || 3-23
--o)0(o--

flute

divasa kara mayuukhaiH bodhyamaanam prabhaate vara yuvati mukha aabham pankajam jR^imbhite adya kumudam api gate astam liiyate ca.ndra bi.mbe hasitam iva vadhuunaam proSiteSu priyeSu

3-23. adya= now [these days]; divasa kara= day, maker's [sun]; mayuukhaiH= sunrays; bodhyamaanam  pankajam= being aroused, lotus; prabhaate= at daybreak; vara yuvati mukha  aabham= best, damsel's, visage's, shine [like]; jR^imbhite= yawns [flourishes]; candra   bimbe= moon's, spherule; astam gate= to dusk [into faintness,] when gone; kumudam api= white-lotus, even; priyeSu= lovers; proSiteSu= who journeyed away; vadhuunaam= of youthful women; hasitam iva= smiles, like; liiyate= subduing.

"These days when the sun arouses the lotuses with his sunrays at daybreak, they are shining forth like best damsels with flourishing visages, but when the spherule of moon has gone into faintness at dawn, even those lotuses are becoming smileless and subduing, as with the smiles of youthful women, whose lovers have journeyed away, and who grin and bear it. [3-23]

Here the simile - u.ma - hasitam;u.me- kumudam; saa. dharma - liinatvam, 1] fading of moon, 2] subduing of lotus; [puurvaarthe - padaartha vritti idarshana alankaara; upamaana upameyoH anyatarasmin anyantara dharmaaropaH padaarthga vritti nidarshanaa - kuvalaya aananda; candra bimbe astam gate - bimba; priyeSu proSiteSu - pratibimba; aupacaarika - bodhyamaanam jR^imbhate; liiyate - shliSTa; atra bimba pratibimba bhaava, shleSopacaara mishrama. Thus there is object and mirrored object effect in simile.

--o)0(o--

असितनयनलक्ष्मीम् लक्षयित्वोत्पलेषु
क्वणितकनकाञ्चीम् मत्तहंसस्वनेषु।
अधररुचिरशोभाम् बन्धुजीवे प्रियाणां
पथिकजन इदानीम् रोदिति भ्रान्तचित्तः॥ ३-२४

asitanayanalakṣmīm lakṣayitvotpaleṣu
kvaṇitakanakāñcīm mattahaṁsasvaneṣu |
adhararuciraśobhām bandhujīve priyāṇāṁ
pathikajana idānīm roditi bhrāntacittaḥ  || 3-24

asitanayanalakShmIm lakShayitvotpaleShu
kvaNitakanakA~ncIm mattahaMsasvaneShu |
adhararucirashobhAm bandhujIve priyANAM
pathikajana idAnIm roditi bhrAntacittaH  || 3-24
--o)0(o--

flute

asita nayana lakshmiim lakshayitvaa utpaleSu kvaNita kanaka kaa.nciim matta ha.msa svaneSu adhara rucira shobhaam bandhu jiive priyaaNaam pathika jana idaaniim roditi bhraanta cittaH

3-24. idaaniim= now [nowadays]; pathika jana= way, farers [itinerants]; priyaaNaam= of their ladyloves; asita nayana lakshmiim= black, eyes, splendour of; utpaleSu [ lakshayitvaa]= in black-lotuses, [on noticing]; kvaNita kanaka kaanciim= chinks, golden, of girdle-strings; matta hamsa svaneSu [ lakshayitvaa]= in lustily, swans, clucks [on noticing]; adhara rucira  shobhaam= lower lip's, endearing, gleam; bandhujiive lakshayitvaa= in bandhujiivaa plant's reddish flowers [Pentapetes phoenica,] noticing; bhraanta cittaH roditi= disconcerted, at heart, they bewail..

"Nowadays the itinerants on noticing the splendour of eyes of their ladyloves with blackish mascara, in black-lotutses, and the chinks of their golden girdle-strings in the clucks of lustily swans, and the endearing gleam of their lower lips in the reddish flowers, they are bewailing disconcertedly, unsure of their homecoming in this season. [3-24]

--o)0(o--

स्त्रीणाम् विहाय वदनेषु शशाङ्कलक्ष्मीं
कामम् च हंसवचनम् मणिनूपुरेषु।
बन्धूककान्तिम् अधरेषु मनोहरेषु
कापि प्रयाति सुभगा शरदागमश्रीः॥ ३-२५

strīṇām vihāya vadaneṣu śaśāṅkalakṣmīṁ
kāmam ca haṁsavacanam maṇinūpureṣu |
bandhūkakāntim adhareṣu manohareṣu
kāpi prayāti subhagā śaradāgamaśrīḥ  || 3-25

sstrINAm vihAya vadaneShu shashA~NkalakShmIM
kAmam ca haMsavacanam maNinUpureShu |
bandhUkakAntim adhareShu manohareShu
kApi prayAti subhagA sharadAgamashrIH || 3-25
--o)0(o--

flute

striiNaam vihaaya vadaneSu shashaa.nka lakshmiim kaamam ca ha.msa vacanam maNi nuupureSu bandhuuka kaantim adhareSu manohareSu kva api prayaati subhagaa sharat aagama shriiH

3-25. subhagaa sharat aagama shriiH= pleasing, pre-autumnal, arrived with, exquisiteness; shashaanka   lakshmiim= moon's, grandeur; striiNaam vadaneSu= on women's, faces; hamsa vacanam = swans, speech [clucks]; maNi nuupureSu= in gemmy, anklets; bandhuuka  kaantim= safflower like flower, its reddish hue; manohareSu adhareSu= on beautiful, lower lips; kaamam [kaamyam= beautiful] ca= indeed, also [further]; vihaaya= on leaving; kva api prayaati= to somewhere else, even, journeying [beating a retreat.]

"The pleasing exquisiteness that has arrived with this pre-autumnal Sharat season is beating a retreat to somewhere else, on leaving the grandeur of its autumnal moon on the faces of women, and the clucky speeches of swans in their gemmy anklets, and the safflower like flower's reddish hue on their beautiful lips. [3-25]

---o)0(o--

विकचकमलवक्त्रा फुल्लनीलोत्पलाक्षी
विकसितनवकाशश्वेतवासो वसाना।
कुमुदरुचिरकान्तिः कामिनीवोन्मदेयं
प्रतिदिशतु शरदश् चेतसः प्रीतिम् अग्र्याम॥ ३-२६

vikacakamalavaktrā phullanīlotpalākṣī
vikasitanavakāśaśvetavāso vasānā |
kumudarucirakāntiḥ kāminīvonmadeyaṁ
pratidiśatu śaradaś cetasaḥ prītim agryām  || 3-26

vikacakamalavaktrA phullanIlotpalAkShI
vikasitanavakAshashvetavAso vasAnA |
kumudarucirakAntiH kAminIvonmadeyaM
pratidishatu sharadash cetasaH prItim agryAm || 3-26
--o)0(o--

flute

vikaca kamala vaktraa phulla niilotpala akshii vikasita navakaasha shveta vaaso vasaanaa kumuda rucira kaantiH kaaminii iva unmadaa iyam pratidishatu sharat vaH cetasaH priitim agryaam

3-26. vikaca kamala vaktraa= unfolded, lotus, faced; phulla niila utpala akshii= unfurled, blue, lotuses, eyed one; vikasita= bloomed [outstretched]; nava kasha= new, white grass flowers; shveta vaasaH vasaanaa= white, raiment, clothed in; kumuda rucira kaantiH= lotus's, heart-appeasing, brilliance; kaaminii iva unmadaa= lustful ladyloves, like, fervent; vaH cetasaH= your, for hearts; agryaam priitim= utmost, delight; iyam sharat pratidishatu= this, sharat [pre-autumn,] make happen [bring.]

"Unfolded lotuses as its face, unfurled blue-lotuses as its eyes, and clothed in the raiment called the outstretched new white grass-flowers, thus this Sharat, pre-autumn is heart-appeasing with the brilliance of its lotuses, and let this very season bring utmost delight to all of your hearts, like your fervent and lustful ladyloves with their visages like autumnal lotuses, eyes with mascara like autumnal blue-black lotuses, with their whitish wraparounds, like the silken white grass flowers of autumn, and let them be romantic, like this romantic sharat season. [3-26]

--o)0(o--

.

इति महाकवि कालिदासकृत ऋतुसंहार काव्ये शरदृतु वर्णणो नाम पंचमः सर्गः

iti mahākavi kālidāsakṛta ṛtusaṁhāra kāvye śaradṛtu varṇaṇo nāma panchama sargaḥ

Thus, this is the portrayal of sharat, the autumn season, the fifth chapter in Ritu samhaaram of kavi kAlidAsa.

.

desiraju hanumanta rao, April 2010

desirajuhrao at yahoo.com